
Bloggen flyttar!
Infographics
Ta en titt på lite infographics på Mashable. De flesta exemplen är ganska röriga, men några guldkorn finns det allt.
Själva poängen är dock att det är löjligt ont om presentationsmaterial som ser vettigt ut. Som vanligt är det förståelsen som offras när konsulter knappar loss i PowerPoint. Ge inte upp, det går faktiskt att göra snygga saker i PowerPoint och Word om man håller det enkelt. Ingen anledning till Adobe Creative Suite-panik alltså. Som de här vinflaskorna till exempel.
Se över era ppt-mallar gott folk!
Bra design ger starka varumärken

Det senaste året har det dykt upp lite kul projekt både i konst- och designvärlden där det experimenteras med loggor och varumärkesidentiteter. Alla visar de egentligen en sak: att en unik, tydlig design ger varumärken en styrka som sträcker sig lååångt bortom budskapsformuleringar, företagsvisioner och reklam.
Det är alls inget banbrytande, bara en påminnelse om att vi trots allt består av stjärndamm som allt annat omkring oss och att vi, precis som alla andra arter, har lättare att uppfatta och förstå implicita och väldigt basala sinnesintryck än direkta budskap klädda i ord. Kolla in Brand Reversions (Graham Smith, grafisk designer), där konkurrerande företag har bytt logotyper och typsnitt med varandra. Eller projektet You Took My Name (designbyrån Dorothy), där namnen har tagits bort... kvar finns endast grafiken, som ett monument över varumärket trots att namnet är borta (t.ex. i bilden ovan). I båda projekten blir det så oerhört uppenbart: en välvårdad, stark logga och konsekvent grafisk profil gör varumärket till en praktiskt taget ointaglig fästning.
Detta beror ju förstås på hur pass bekant man är med varumärket och profilen sedan tidigare. Vi har ju stackars Taxi Stockholm, till exempel. Alla Stockholmare vet exakt hur en Taxi Stockholm-bil ser ut på hundra meters håll genom en snöstorm. Det är något visst med formen på skylten, den lilla symbolen och det gulaktiga skenet. Turisterna som inte har någon aning går på namnet istället och vips! så sitter de och blir grundlurade av en "Taxi i Stockholm" eller "Stockholm Taxi".
Emotioner formar våra minnen

Som överkonsument av bloggar hittar man emellanåt lite spännande inlägg att sprida vidare. Till exempel läste jag nyligen om en studie, som publicerades i The Journal of Consumer Research. Det är egentligen inget nytt, men det var länge sedan någon skrev någonting om känslornas roll i våra minnens ständiga mutationer.
Att emotioner spelar stor roll i marknadsföringssammanhang är old news vid det här laget. Det spännande med just den här artikeln (som för övrigt spreds vidare till mig via Wired - tack Internet!) var att den påminner om att våra minnen också är i ett stadium av ständig förändring. Och den förändringen styrs mycket av emotioner.
Man minns enkelt roliga födelsedagar, bröllop, begravningar, fina sommardagar och annat som väcker starka känslor. Inköpet av mjölk, ägg och prästost på Ica hörom veckan lär knappast vara lika väl inetsat i härnbarken, just eftersom det inte är särskilt spännande. Våra hjärnor är ju konstruerade för att minnas avvikelser och starka känsloförnimmelser! Vad man lätt glömmer bort är dock att starka känslor inte enbart gör så att man minns vissa händelser. De kan också leda till att redan existerande minnen hackas, så att säga. Läs Jonah Lehrers inlägg för ett illustrativt exempel där han i ett härligt minne tydligt kommer ihåg hur han dricker Coca-Cola ur de klassiska glasflaskorna (svensk design!). Han minns känslan och tyngden i glaset och hur det kändes att släcka törsten på ett estetiskt fullbordat vis. Det enda problemet är att han omöjligt kan ha druckit Coca-Cola ur en glasflaska, eftersom glasflaskor var förbjudna just där och då. Jonah liknar det vid en gratis annonsplats i hjärnan. Efter decennier av emotionsladdad reklam känns Coca-Cola på glasflaska självklart och har börjat dyka upp i mentala produktplaceringar, till exempel i drömmar och minnen. Coca-Cola med skolkamraterna, Pripps Blå på klipporna (och det är alltid ett mjölkigt motljus oavsett vartåt man riktar blicken), you name it.
Det spelar kanske ingen roll hur genuint någonting faktiskt är - någonting som lanserades igår kan ändå upplevas som någonting som man har vuxit upp med. Ett kärt återseende! Minnen är alltid lite suddiga och där det behöver lappas och lagas tar hjärnan helt enkelt en lämplig pryl och spacklar ihop någonting som den tycker passar in. Ett fint exempel på hur design väcker starka emotioner och associationer är Garants förpackningar. Som Saltå kvarn fast lite mindre antroposof över det hela. Ifall den gröna påsen med rågsikt skulle dyka upp på ett fyrtio år gammalt fotografi skulle jag inte höja på ögonbrynen, trots att digitala ugnstermometrar (se förpackningen) knappast var standard på den tiden...
Realistiskt eller ännu en dyr idé från labbet?
Måste bara få lufta detta litegrann.
Enligt The Guardian ska alltså Liberias regnskogar räddas med hjälp av något så enkelt som ett streckkodssystem*. Som i mataffären, tänker du. Och det är precis så de själva vill beskriva det. Enkelt och idiotsäkert. Men såvitt jag vet förekommer det fortfarande stölder och snatteri i butikerna... för att regna lite på deras parad. Instinktivt känner jag att detta är ännu en idé som verkade briljant i en skyddad atmosfär på labbet, men som kommer att få det tufft med verklighetens prövningar.
Hur som helst ett kul (och dyrt) sätt att uppmärksamma regnskogsproblematiken igen och börja bygga upp intresset på nytt. Någonting måste göras och även halvdana försök är bättre än ingenting alls. Bra pr.
* Såhär: Liberianskt ädelträ finansierade det fruktansvärda inbördeskriget som har rasat lite av och till. Därför infördes ett embargo, vilket följdaktligen också satte stopp för finansieringen av fortsatta konflikter. Nu ska handeln försiktigt återupptas, men det behövs ett system för att förhindra att skogen skövlas och dessutom genererar intäkter till olämpliga ändamål. Varje träd (!) ska märkas med en streckkod. När en last med timmer löper in i en hamn, ska varje stock alltså kunna spåras tillbaka till en stubbe ute i skogen och dess historik ska gå att följa klart och tydligt. Hmm...
Nypremiär!
Första inlägget i nya bloggmiljön alltså. Det är alltid skönt att flytta till någonting rymligare och flottare. Ljust och fräscht, så att säga. Kolla runt på sidan och säg vad du tycker!
Lanseringen må vara i gång, men bortsett från att den här bloggen kommer få liv igen (och regelbundet fyllas med nyttigheter, halvanvändbara observationer och framför allt lite kul grejer som vi vill dela med oss av), så kommer det att ske kontinuerlig utveckling av vårt erbjudande och annat smått och gott. Rätt vad det är har vi kommit på någonting nytt banbrytande, blivit fler, eller så söker vi mer folk (som nu till exempel. maila oss!).
Vi ses!
Öst i Väst
Det är nu länge sedan varenda kändis gav sig in i djungeln av tro och spiritualism för att dyka upp i andra änden som fullfjädrade buddhister, hinduer och annat. Några gjorde det i sökandet efter en djupare mening, andra mest för att Madonna gjorde det. Hur som helst har stunden kanske kommit för västerländska varumärkesstrategier…
Någonstans mitt i jobbet med stora leveranser på kontoret och utvecklandet av vår nya hemsida (lanseringen lär märkas av här – inte minst genom att bloggen äntligen kommer att flytta ihop med resten av våra nåttentakler) vill jag bara passa på att tipsa om en Admap-artikel, som jag har tänkt skriva någonting om sedan december, men aldrig riktigt hittat läget. Så istället för att sitta och vänta på gudomlig inspiration och det perfekta tillfället, slänger jag helt sonika upp kärnan i artikeln här, rätt och slätt.
Det är alltså chakra och österländska livsåskådningar som är ämnet. Denna gång i samband med hur man utvärderar och lägger upp strategier för sitt varumärke. En del av det kan säkert förpassas som irrelevant efter att ha krocktestat konceptet grundligt, men mycket är ändå vettigt. För jag menar, precis som denna blogg poängterar, pratar marknadsförare ofta över huvudena på målgruppen istället för att träffa rakt i hjärtat.
Som du ser, är det ett klassiskt, holistiskt perspektiv som är riktat inåt – mot det egna varumärket – snarare än utåt, som vi är vana vid i varumärkessammanhang. Med dessa nivåer av ”varumärkeschakra” kanske man kan hitta tillbaka till vad ett varumärke egentligen borde ägna sig åt, dvs. vårda sina relationer, knyta an genom likheter och utveckla sig själv.
Mythili Chandrasekar på JWT India ställer den retoriska frågan hur detta kan appliceras på exempelvis en varumärkesundersökning. Ett sätt är att fråga sig själv: vilket är mitt varumärkes mest framträdande chakra? Driver det viljan att leva? Ger det energi? Erbjuder det stabilitet? Är det ett varumärke för njutning? Eller spelar det mer på maktaspekter såsom mod, självkänsla eller ledarskap? Svaret kommer att placera ditt varumärke på en mental karta över marknaden och visa vilka styrkor, svagheter och trender som finns.
Testa själv!
Foursquare
Jag ägnar för mycket tid åt sociala medier. Det går även en hel del tid till att testa nya ställen i förhoppning om att hitta ett nytt favorithak att drälla omkring på. Det gör Joseph Jaffe också.
Därför känns det ändå lite ok. Så, det är alltså såhär: Foursquare är ett utomordentligt trevligt litet sällskap när man navigerar omkring i verkliga livet. Extra trevligt blir det när man snubblar över ett bra tips eller erbjudande (vilket händer ganska sällan här i Sverige, så där finns det en billig och uppskattad marknadsposition att ta). Kolla:
Bra jobbat.
PS. Facebook Places är trist.
Vem är det som kör?
Diskussionerna kring insikter går vidare i ett rasande tempo på kontoret. Vid det här laget är alla rörande överens om vad en insikt är för någonting, vad som krävs för att den ska uppstå och varför den är bra. Men vem ser till att omsätta insikten i praktiken?
Igår morse deltog jag i ett webinar med Esomar. Ämnet var insikter och det som togs upp var knappast någonting nytt för dig som emellanåt tittar förbi denna blogg. Desto mer intressant var frågestunden, som i vanlig ordning var alldeles för kort. Jag lyfte frågan kring vem som äger problemet med att motivera ledningsgrupper till att prioritera konsumentinsikter, samt framför allt bidra till att de kommer till användning i verksamheten. Inget svar.
Jag upplever att en stor del av problemet beror på det gamla: ”Det där är inte mitt jobb. Ta det med market research…”. För på market research tenderar mycket insiktsbemängd information bli fast. Det är synd, eftersom goda konsumentinsikter är av strategisk betydelse. Make or break, så att säga. Ändå har ledningsgruppen sällan någon som helst aning om dess existens. Därför är det heller inte så konstigt att ingen gör någonting av insikterna när de väl har genererats.
Snart är vi klara med att packa ihop våra bästa verktyg till ett hjälpmedel för dig, som vill hitta skarpa insikter och dessutom se till så att de omsätts med lite stringens. Som en sorts lots. Eller en spårhund. Och en sträng lärare kanske. Skönt.
Lojal?
Reklam syftar till att öka försäljningen. Erinran, kännedom, budskapsförståelse, ditt och datt är bara steg (om än viktiga sådana) på vägen. Ett annat vanligt förekommande ord är lojalitet. Lojala kunder är lönsamma kunder, heter det. Så det är ju ganska enkelt att se kopplingen mellan lojalitet och försäljning.
Det är billigare att behålla en kund än att skaffa en ny, brukar man säga. Det är jag benägen att skriva under på. För att skaffa nya kunder måste man ju prata med marknaden och det kostar. Lojalitet är bra, helt enkelt.
Många utgår ifrån att det fina i kråksången är att en lojal kund helt enkelt köper mycket och ofta. Gott så, men där går många företag i en klassisk fälla. Tänker man ett steg längre kan man ju ställa sig själv frågan: varför skinna sina mest lojala kunder på pengar ifall man vill behålla dem? Som en usel kompis som sitter i din soffa, dricker ditt vin och lånar pengar av dig utan att någonsin ge någonting tillbaka. Det är bara en tidsfråga. Efter ett tag lackar du ur.
Jag bränner till exempel iväg mer pengar än jag vågar tillstå på Apple-produkter, tv- och bredband, i mataffären… och alla har de en sak gemensamt: ju mer jag köper, desto dyrare blir det. Inte en symbolisk kompisrabatt så långt ögat kan nå. Inte undra på att jag sitter här och surar. Därför är jag aldrig särskilt positiv när (ifall) jag pratar om dessa företag. Dessa företags uppfattade värde av mig som återkommande kund är inte större än de specifika transaktioner jag genomför. Ändå är jag i statistiken en ”lojal kund”, helt enkelt eftersom jag är återkommande.
Jämför med ditt favorithak, där de alltid bjuder på en skål nötter, ett glas vin och gratis kaffe. Du blir glad, tar med dina vänner och pratar om det och så vips! så har de tio nya kunder till priset av en. Fortfarande en lojal kund i statistiken, men värd så otroligt mycket mer.
Inget nytt under solen egentligen. Ge, så får du tillbaka.


